Flygbiljetter: 3.212,89 sek

Jag har drabbats av något jag kallar Lisa-syndromet. Det innebär att se saldot på sitt konto minska i hastig fart och först tänka HJÄLP! för att i nästa stund lugna sig med orden ja ja, det ordnar sig!

Äntligen har jag köpt en ryggsäck! Jag har gått i flera år och väntat på denna stund! Nu har jag världen framför mina fötter... Det sorgliga är att min vän i Barcelona lyckats köpa en ryggsäck för 39€ medan jag fick punga ut med 1.328 svenska riksdaler, men då fick jag ett regnställ också! Det blev en 55 liters Everest Flexible Q, den är röd och grå i färgen och med massor av fickor och finesser.

På måndag börjar min semester, eller egentligen har den väl redan börjat, sedan jag bestämde mig för att skippa morgondagens tenta, men på måndag börjar min semester, för det är då jag åker iväg. Den 10de juli börjar jag jobba igen, jag har alltså fyra veckor ledigt. Under dessa fyra veckor har jag fyra saker schemalagda, de är följande:

12 juni kl 15:00 - 18:30 Arlanda - Barcelona
13 juni kl 07:00 - 11:05 Barcelona - Malaga - Melilla
06 juli kl 06:00 - 08:15 Barcelona - Amsterdam
09 juli kl 18:45 - 20:40 Amsterdam - Arlanda

Jag ska alltså, den sista helgen av ledigheten, besöka mitt ex i Rotterdam. Det ska bli intressant.. Jag har inte sett honom på ett och ett halvt år, inte sedan vi stod på Rotterdams flygplats och sade att vi kanske ses en dag, efter att han förklarat att det var fel tidpunkt i livet som vi...

Imorgon ska jag träffa K. Hon har flyttat in i sin lägenhet nu. Eventuellt (förhoppningsvis) så kommer också J och lilla K imorgon. Jag måste komma ihåg att ladda batteriet till kameran! :-)

Nu ska jag göra klart det sista som vi har kvar på en kurs.. Det vore skönt om vi kunde få in allt innan Sveriges första VM-match. Åh, jag hoppas att man kan se Sveriges matcher i Marocko!! De är ju fotbollstokiga i Marocko, så förhoppningarna finns.

Simsalabim.

planering, planering, planering...

mailen går varm, fram och tillbaka. diskussioner, funderingar, inköpslistor. planering. endast fyra dagar återstår innan jag startar min resa, fem dagar återstår innan även mina reskamrater är på vägen. spänningen stiger. förväntningarna stiger. utgifterna stiger. tur att skatteåterbäringen kommer in på kontot imorgon!

Är jag säker på att svenska är mitt modersmål?

Ibland undrar jag hur hjärnan fungerar, jag tänker på att det är så mycket lättare att förstå saker än att använda dem själv. I det här fallet tänker jag på språket. Man förstår så mycket mera än vad man kan använda själv.

Ta det spanska ordet puente tex, vi vet alla att det är vad man kallar perioden, en dag ledigt följt av en dag arbete följt av helg, eller tvärtom, helg följt av en dag arbete följt av en dag ledigt. Jag har länge gått och tänkt att det är ett väldigt bra uttryck, undrar om vi har något liknande i svenskan. Inte före nu, med först Kristihimmelsfärdsdagen och sedan nationaldagen (på djävulens heliga dag, 06/06/06) som jag har upptäckt den svenska motsvarigheten, klämdag. Det är ett ord jag hört förut, men inte tagit åt mig för att använda själv. Jag tror dock att jag lärt mig ordet och kommer ihåg det nu, så jag kan använda det nästa gång det behövs.

Nu återstår bara att upptäcka den svenska motsvarigheten till lappiskans spittoger...

just ja.. när drömmarna inte går ihop.

Att fastna med håret i torktumlaren är ingen bra idé i min familj, man får bara höra frågan om när jag ska klippa av håret. Att bli vegetarian är i stort sett omöjligt, ett kort exempel är min mors reaktion (en suck och ett "men" uttryckt med avsky) då jag på offentlig plats konstaterade att jag inte skulle ta sallad eftersom den ena sorten innehöll fisk och den andra gris.

Hur var det där nu med att föräldrar ska ge samma signaler och hålla samma linje? Av min mor har jag genom uppväxten fått höra hur tjock jag är och att jag inte skulle äta mera, medan min far hävdar motsatsen då han påstår att jag ser ut som en anorektiker (okej, det är en överdrift -jag vet). Men en sak är de överens i och det är att jag inte ska pola med någon arab...

om x går mot plus oändligheten så går f av x mot e; den naturliga logaritmens bas.

Att känna sig överflödig i den här världen är inte någon speciell känsla, det är liksom en likgiltig känsla, varken bra eller dålig. Då man vet att man inte egentligen är något dåligt, bara överflödig, lite extra än vad som behövs, då finns det ju ingen orsak till att ha en dålig känsla. Och varför det inte skulle vara en bra känsla behöver jag kanske inte argumentera för.

Många har drömmar, små flickor som vill bli prinsessor i rosa slott, tonårskillarna som drömmer om proffskontrakt i NHL eller Premier League, eller Skandia-chefer som drömmer om ännu högre bonusar. Men vad händer om man inser att drömmen egentligen inte är så bra som man trodde? Då flickan inser att man föds till prinsessa, tonårskillen blir medelåldersmannen med ölmage och Skandia-chefen hamnar på hispan. Många kanske redan kommit på andra tankar, andra drömmar. Den platta magen till sommarens bikinisäsong, en svart lamborghini-cab, och många är de planer som smidits bland fängelsets lyckta dörrar.

Min flickdröm var att få ett bra jobb, stabil familj och 3*V (Villa, Volvo, Vovve). Så kom drömmen om att få hjälpa andra som inte har det lika bra som jag, men efter att ha insett att bästa sättet att hjälpa dem på är att ge dem medlen för att kunna göra det själva så behövs jag inte längre (annat än för att upplysa resten av världen om problemet och samla in dessa medel, men det är inte min grej). Min största dröm just nu är möjligen att Sverige ska vinna fotbolls-VM, men då kan jag ju få vänta ännu några år.

I denna västra och nordliga värld, full av överflödighet, är det tur att det finns ett par killar som kallar sig Layo & Bushwacka!. Då jag lyssnar till deras musik kan jag liksom fly in i en drömvärld utan drömmar och bara njuta av att bara vara! Tyvärr är även deras tid i den här världen ändlig; den naturliga rytmens gång.

Ha-Ha-Hallelujah - Karaoke på Ullis i Upplands Väsby

(För de oinsatta: Vinnarlåten i Eurovision Song Contest 2006 spelas av monster-gruppen Lordi, den heter "Hard Rock Hallelujah" och var Finlands bidrag till tävlingen.)

Nu vill jag vara trött och bara sova! Jag var trött tidigare, men fick inte sova. Nu får jag sova, men är inte trött.

små funderingar...

Varför säger vi på svenska jag håller tummarna medan man på både engelska och spanska (eventuellt flera språk) säger jag korsar fingrarna för att uttrycka en sista ansträngning så att en önskad händelse ska gå vägen?

Varför är det så vanligt bland dagens unga (läs: mig och minst två av mina vänner) att prata om man istället för jag?

Varför dör alltid mina blommor?

*I cross my fingers*

Heippa! Nå, no är jag häär i Ååbo igen. Det är lustigt, när jag för en gångs skull gör bra ifrån mig så går jag omkring och misstänker att jag gjort fel. Det är precis så det är med inträdesprovet. Det var lätta frågor och jag svarade noggrant på dem, men just för att de var så lätta är jag säker på att jag missat något.

Jag håller tummarna för att det ska gå vägen...