Så typiskt !

När jag nu intalat mig att stanna i Stocholm och börjat på en kurs (som faktiskt verkar väldigt intressant!) på universitetet, då ringer de från Uppsala och vill erbjuda mig en plats på kursen i Utvecklingsstudier!! Tänk om det var mitt livs chans.. Tänk om jag aldrig kommer att komma in igen.. Tänk om...

Igår missade ni världens skratt! Lilla K i Vallentuna som hörde och såg vår vän L härma en pingvins ljud och rörelse.. mo-mo Hon är så söt! K alltså (visst, L också, men jag tänker på K nu).

Nu måste jag göra mig klar och iväg till jobbet! c ya

V A L

17 september -då smäller det! Kommer vi att bli blå? Eller sitter den röd-gröna färgen kvar i oss? Blir det skattesänkning eller blir det gratis tandvård (för de upp till 24 år)? Trängselskatt eller inte?

Här har jag gått och stängt öron och ögon för att varken höra eller se. Jag har trott att jag inte får rösta, men det visar sig att nordiska medborgare som är folkbokförda i Sverige får rösta till landstings- och kommunfullmäktige. Wow! tänker säkert många med ironi i tanken -Ch som inte ens röstade i sitt lands presidentval.. Men jag tänkte verkligen göra det, det var min avsikt!! Så nu är det bråda dagar.. Jag måste bestämma mig för ett parti och eventuellt en person.

Nu ska jag s o v a , jag har under hela eftermiddagen och kvällen suttit med en lärljunge vid min sida på jobbet. Det är tungt att sitta och förklara allt man gör, speciellt när man ser att tiden rinner iväg och trots att man har mycket kvar att göra så vill man inget annat än hem...

Fattigdomen minskar och kokainet ökar...

Med en gratis kulturfestival som pågår mitt i stan och artister som Susana Baca och Macaco, kunde man tro att jag skulle hänga vid Kungsträdgården på kvällarna. Men icke! Jag sitter nämligen på jobbet fram till tio-halv elva på kvällen och väntar på synkroniseringar som hängt sig och gör kvalitetskontroller på miljoner kataloger.

Aj! Jag gjorde en missbedömning på aborren och stoppade munnen full med ben.

Före jobbet hann jag idag ta en sväng ut till Vallentuna. Lilla Klara var så söt! Och hon har vuxit hur mycket som helst sedan jag senast såg henne, strax före min semester. Då var hon det lilla knytet som man var tvungen att hålla försiktigt, nu var hon den lilla söta flickbebisen (med "Superbaby" i rosa på bröstet) som satt med stadigt huvud och sparkade med benen. Hon lyssnade på när man pratade med henne och hon höll sina tal och konversationer för (och med) sin mamma och mig.

Nu är klockan halv ett på natten och jag har precis svalt de sista tuggorna mat, det är bara sängen som gäller nu.

Nu är klockan några minuter senare och jag har precis diskat. Det tar alltid evigheter för mig att skriva i bloggen, eftersom jag gör tusen saker emellan. Under tiden som jag diskade började jag att fundera.. på saker som jag inte får fundera.. och på annat.. som att varför jag är så blåögd och tror på allt som alla säger? Först långt efteråt börjar jag att lägga ihop ett och ett och tycka att saker inte stämmer. Som exempel kan jag nämna O som först säger att han precis fått uppehålls- och arbetstillstånd, för att nästa gång vi pratar säga att han inte har några papper och därför flytt(at) till Belgien (och vill att jag kommer dit, eftersom han utan papper inte kan komma hit -idiot).

Just ja, kanske jag skulle berätta att jag funderar på att köpa en lägenhet vid Drottninggatan/Klarabergsgatan.

A P U A ! ! !

Beslutsångest -igen! Efter att ha bestämt mig för att läsa Socialantropologi istället för Arabiska, måste jag nu bestämma mig för att satsa på Utvecklingsstudier eller Socialantropologi. Jag är visserligen endast första reserv i gruppen högskoleprov -med tre antagna, och femte reserv i gruppen högskolepoäng -med trettiotre antagna, så troligen kommer jag inte ens in på utbildningen.

Jag måste bestämma mig för om jag ska gå på uppropet eller inte, som jag antar att jag blir kallad till, eftersom jag måste registrera mig för kursen i Katalanska om jag bestämmer mig för att studera vid UU. Jag måste också registrera mig till kursen i Socialantropologi ifall jag nu inte kommer in på Utvecklingsstudier och kolla hur det blir med kursen Introduction to ICT som skulle börja i september/oktober. Och naturligtvis måste jag registrera mig i Åbo -som ny student inom ett nytt studiesystem, Bolognaprocessen.

Bolognaprocessen i Åbo kan ställa till problem för mig, det finns en övre gräns för hur länge studierna får ta och det finns också en lägre gräns för vad man måste klara av per år för att få gå vidare till nästa år (den dummaste gräns jag någonsin hört talas om -de tillämpar den redan i Holland). Vad som mera kan ställa till problem för mig är SJ, det kostar nämligen 448 sek för tio resor mellan Stockholm och Uppsala, eller runt 1200 sek för ett månadskort på samma sträcka. Till det kommer 600 sek för SL:s månadskort. Det värsta är att jag behöver vara tre-fyra gånger per vecka i Uppsala, så eventuellt kanske jag borde fundera över att flytta dit i alla fall.

Jag funderar starkt på att strunta i Uppsala det här året och satsa på Socialantropologi och nästa termin eventuellt åka till Åbo för att göra de där språkkurserna -om jag inte kan lösa det på annat sätt. Irriterande att flytta härifrån när både Lisa och Leo kommer tillbaka...

Nu måste jag iväg och kopiera beskattningsintyget och skriva ut Ladok-utdraget för att kunna ansöka om studiestöd. Undrar bara när de har tänkt att skriva in resultatet från fem-poängaren som jag gjorde klart dagarna innan jag åkte till Marocko..

Å -land!

Gårdagskvällen firade jag med en krogrunda i min hemstad. En första alkoholfri drink beställde jag in på F.P. von Knorring, sedan blev det en mineralvatten på Indigo och slutligen släppte jag loss med en kaffe och flertalet vatten (för att kyla ner mig mellan dansvarven) på Arken.

Jag skvallrade om allt och alla på flertalet dialekter med mitt sällskap, K. Jag såg många kända och mindre kända ansikten. Emil, en vän från både tidiga simmar-år och mina åbo-år, och hans bror Samuel -som jag inte sett på evigheter, var med en riktigt söt vän -tyvärr fick jag inte möjlighet att prata något närmare med honom.

Jag var nära att hamna i slagsmål också. Mot slutet av kvällen närmade sig en stupfull kille mig bakifrån, han började tafsa på mig och nypa mig (jag tror att han var ute efter att nypa mina bröstvårtor men efter allt för högt alkoholintag hade han tappat greppet om var någonstans brösten sitter). Jag blev förbannad, slog undan hans händer och tog ett steg ifrån honom. Han fattade typ ingenting och jag tänkte att om han rör mig en gång till så j-lar slår jag till honom. E:s spanske pojkvän, V (som börjat jobba på den rånade bankens IT-avdelning), kom till min undsättning och ställde sig nära bredvid mig tills den onyktre försvunnit.

Efter stängningsdags så cyklade jag hem. Vid 04:03 kröp jag ner i min säng och kl 11:00 gick jag på högmässa i kyrkan.

hanif - del 2

Jag hävdar att ateismen är en tro, liksom kristendomen och islam. Skillnaden mellan ateismen och dessa, nyss nämnda världsreligioner, är att man i ateismen inte tror på en allsmäktig Gud. Skillnaden mellan ateismen och agnosticism är att man i agnosticism lever med okunskapen, man vet inte om någon Gud existerar eller inte.

Vad är då ateismens tro? Svar: Man tror att man inte tror.

Dagens fixering vid utseende, berusning, lyx och "dåligt leverne" (ordvalet är uttänkt och till för att provocera, reds anm) förknippar jag med a) de icke-troende b) de kristna c) västvärlden. Att jag är en döpt och konfirmerad icke-troende bosatt i nord-europa kan vara en orsak till att jag känner mig något vilsen då jag för var dag känner ett starkare avståndstagande till detta liv. Jag vill ha något mera i mitt liv än ytlighet!

Islam är eventuellt inte den rätta vägen för att jag ska känna mig tillfreds med "mitt andliga jag". Efter allt negativt man hört om religionen och i dessa terrorismens dagar är det inget litet steg till att konvertera. Samtidigt, det lilla jag hittills läst ger mig ro och lycka inombords, de få översatta korancitaten som jag läst är så vackra och Muhammed är en fängslande person.

Har jag berättat om den där gången när jag inte kunde somna? Jag gick ut till O som låg i soffan och lyssnade till Koranen på tv. Jag satt mig ner för att lyssna till den rytmiska melodin och titta på de vackra tecknen. Direkt kändes det som att något grep tag i mig och höll mig kvar framför tv:n, plötsligt var jag fylld av kraft och rastlösheten som gjorde att jag inte kunde somna var borta. Efter några minuter trängde tårarna fram och rann nerför kinden på mig, jag kunde inte stoppa dem och än mindre förklara för en oroligt undrande O varför jag grät.

hanif -sökare*

(*) haniferna var en grupp religiösa tänkare i Mekka.

Angående övercurlade ungar och en bitter röstlös Thåström.

Thåström hade tydligen haft en dålig dag på Rockoff, varken tekniken eller rösten hade tydligen fungerat och efter endast ett extranummer hade han gått svärandes av scenen.

Uttrycket övercurlade ungar är ett perfekt exempel då vi vill se finskans, finlandssvenskans och rikssvenskans avtryck i den åländska dialekten. Svenskarna pratar om curling-föräldrar i benämning av föräldrar som låter ungarna vara de som bestämmer. I finskan är det korrekt att använda prepositionen yli- för något som är extra och finlandssvenskarna som ibland blir lite bortkollrade i det dagliga språkbadet använder sig inkorrekt av det svenska ordet över. Övercurlade ungar vill alltså säga barn som föräldrarna låtit ge alldeles för stort svängrum och bestämmande rätt i allt för ung ålder -om jag minns rätt så var det något sådant.

Boken jag läser för tillfället är väldigt intressant, och den ger mig än större inspiration till att läsa Koranen. Jag kan bli så tagen av citat ur Koranen, det är något speciellt med de orden. Eller som då när jag satt och lyssnade på en uppläsning av Koranen samtidigt som jag såg texten framför mig (på arabiska -väldigt vacker text).. Jag vet inte vad som for i mig, men till slut kunde jag inte stå emot och jag lät tårarna rinna ner för kinderna på mig. Det var så kraftigt på något sätt att höra de där ljuden och känna rytmen i texten.

Jag måste sova nu. Jag sitter på stolen vid bordet, men har en känsla av att trilla neråt och stundvis som en lätt studsande känsla av tyngdlöshet. Innan jag avslutar måste jag återge ett citat ut boken som jag läser (obs, inget Koran-citat) som jag fastnade för.

Enligt Barnaby Rogerson (Profeten Muhammed; Hans liv och samtid) ansåg öknens araber på 500-talet e.Kr. att mannens tre nöjen i livet var -att rida kött, att äta kött, att tränga in i kött (s. 65).

Övercurlade ungar och en bitter Thåström utan röst.

Skrivet 2006-08-09 12:00: Jag funderade på att skriva något om det svenska språket och lite andra saker som jag läst om i tidningen.. men jag kom inte längre än till rubriken. Nu vill jag att fisken ska ha kokat klart, jag vill ha kaffe och jag vill verkligen inte gå på jobb!

Blir man någonsin för gammal?

Skrivet 2006-08-04 15:45: I skrivande stund sitter jag i solen och njuter med en Classic med hjortronsmak. Jag kan meddela att I:s pappa, T, sin vana trogen har tagit 15:30-båten till Hummelvik.

Jag besökte min morfar idag, han sitter i rullstol och väntar på en höftledsoperation. När vi samtalar om den kommande operationen och andra krämpor konstaterar han kallt att han är för gammal. Med sina nyss fyllda 82 anser jag (åtminstone så hoppas jag) att han fortfarande har flera år kvar tillsammans med sina barn, barnbarn och barnbarnsbarn.

Tillbaka på vår älskade ö cyklade jag ner till båthuset för att fota ett fönster ur en ny vinkel (!). Vid båthuset möter jag en kusin och en pyssling (eller är det syssling? Äh, Macke T. iaf..) som står och knyter fast den ena båten som de just kommit tillbaka med för att sedan ta den andra båten till Torsholma (den tredje står här hemma på backen). Killarna ska iväg och se T:holma-gänget åka wakeboard. Coolt! tänker jag direkt för att i nästa stund komma på att killgänget nog hellre åker wakeboard utan deras 10 år äldre f.d. simlärare med sig.

I veckan pratade jag med min bror i hopp om att han kunde hämta papper till studiestödsansökan. Men, du är ju 26 år!! får jag höra honom säga i andra ändan av luren. En annan som också har åsikter om mina studier är min morfars bror. Han frågar varje gång vi pratar om hur det går med studierna och om jag börjar bli klar, men till skillnad från min bror så anser han att det är bättre att jag studerar och att det tar tid än att jag inte studerar alls. När han fick höra om mina drömplaner, att arbeta med IT och utvecklingsländer, hörde jag hur han sken upp och sade att det låter som en väldigt bra idé! I nästa andetag undrade han om jag siktade in mig på något speciellt land, jag förklarade att det främst var Afrika som fångade mitt intresse, men att jag inte än hade någon inriktning. Jag fick ett långt föredrag om internationell politik, Latinamerikas (var han bott under längre perioder) problem och USA:s och Rysslands intressen i Mellanöstern (information han fått av en tidigare diplomat som hållit till i de trakterna). Min morfars bror konstaterade att det var ett svårt område som jag ville ge mig in på, men att det var väldigt intressant. Det väger tungt att ha hans förtroende!

Om du ville ha mig...

Skrivet 2006-08-04 10:25: Ted Gärdestad har sagt många kloka ord, ovanstående är ett faktum flera av världens innevånare har upplevt -det är jag säker på, och ofta är det så jag känner mig inför O. (Skäms Ch!) Den självständighet och framåtanda som finns i mig sjunker hastigt undan när jag ser eller hör min älskade. (Skäms Ch!) Jag som inte ens är troende försöker lära känna islam bättre och innerst inne hoppas jag på att jag blir övertygad i takt med att jag läser om Muhammed (son av Abdullah son av Abd al-Muttalib son av Hashim, grundare av klanen Qusayy) och hans ord. (Skäms Ch!) Förhoppningsvis kommer vår kärlek en dag att vara halal... (Men... Ch!!)

Det finns eventuellt en sak som skrämmer mig, eller som kanske borde skrämma mig. O vill gärna flytta till Arabemiraterna vilket är, enligt sägen, ett av de sämsta länderna sett ur en kvinnas självständighets-perspektiv. (Jag har hört att Jemen ska vara det värsta, vilket egentligen är lite märkligt eftersom det vid Muhammeds födelse var ett kristet land –jag har lite kvar ännu att läsa..) Jag har lovat O att fundera på saken och jag ska förkovra mig i landets politik (och religion), det är ändå upp till mig vart jag vill att vi ska flytta...

Du är söt som jungfrunektar I din skira sommarklänning,
och du spelar näckens flöjt för mig,
som med tornet utan täckning och med luften fylld av spänning -
står jag blottad för nästa drag från dig
kommer du till mig?

Om du ville ha mig så tog du mig här och nu,
Om du ville ha mig så tog du mig här och nu,
Om du ville ha mig så tog du mig som jag är,
Om du ville ha mig så tog du mig som jag är.

(mmm) (aah)

Dina midnatts blåa ögon gör mig nästan helt förtrollad,
som du blinkar blinkar stjärnorna,
och när mörkret kryper nära är det dig som jag vill hålla,
tills jag stilla somnar I din famn,
trygga I varann.

Om du ville ha mig så tog du mig här och nu,
Om du ville ha mig så tog du mig här och nu,
Om du ville ha mig så tog du mig som jag är,
Om du ville ha mig så tog du mig som jag är.

(mmm) (aah)

Jag vill ha din kropp så nära att du bor I mina fingrar,
Läsa in dig som en katekes,
Jag vill smaka dina äpplen,
Klättra upp I dina lindar,
Himlens pärlor faller alltför glest -
ta de få som ges.

Om du ville ha mig så tog du mig här och nu,
(När kommer du?)
Om du ville ha mig så tog du mig här och nu,
Om du ville ha mig så tog du mig som jag är,
(Du vill väll det?)
Om du ville ha mig så tog du mig som jag är.

Om du ville ha mig så tog du mig här och nu,
(När kommer du?)
Om du ville ha mig så tog du mig här och nu,
Om du ville ha mig så tog du mig som jag är,
(Du vill väll det?)
Om du ville ha mig så tog du mig som jag är.

(Fade Away)

Resumé

Jag skrev några inlägg i veckan när jag var på L (I:s och min favorit-ö). Jag postar dem härefter.. Dvs.. läs nerifrån och upp! ;-)