work out

Det var nog det här som jag tänkte skriva om igår.. Plötsligt har (nästan) hela bekantskapskretsen börjat motionera, alla bara pratar om motion, och jag känner mig bara ännu mera som den soffpotatis som jag är... Jag måste börja träna! Imorgon...

hum..

Vad var det nu som jag tänkte skriva om?

:-o

Stackars förtryckta kvinnor. Eller?

Material girl

Nu har det återigen gått en evighet sedan jag bloggade senast. Mitt liv är just nu fyllt av materiella och andra världsliga ting, så jag har egentligen inte mycket att skriva om.. Jag hinner liksom inte tänka på så mycket annat.

Idag har det varit ett strålande väder, men jag har som vanligt mest bara suttit inne. Så här mot dagens slut ångrar jag det naturligtvis, men mitt liv är tillsammans med denna 10":are.. Jag försökte gå ut en sväng tidigare, men eftersom jag inte egentligen visste vad jag skulle göra ute, så gick jag in igen..

Nu måste jag börja laga svampsåsen om jag skall bli klar med middagen. Maten skall stå på bordet till klockan sex i det här huset, inte en minut före och absolut inte en minut efter. :-)

Mabrouk l'Aid!?!?!?!?

Varför kan inte finska islamopas uppdateras lika snabbt som svenska islamguiden? I Sverige är det tydligen Eid imorgon, då kan jag väl också anta att det är Eid i Finland. Eller här på kobben iallafall, det är ju nästan Sverige... Även om kobbens skärgård nog är mera Finland än Sverige...

Det är inte alltid lätt att vara den enda muslimen...

krångel

Jag skulle precis börja beklaga mig över att Eid i värsta fall infaller på tisdag, vilket skulle betyda att jag först måste jobba för att sedan komma hem till ett tomt hus (morfar, som varit utanför dörren två gånger den här sommaren, skall till stan på sjukhusbesök på tisdag), men så ser jag på Islamguidens hemsida (som för övrigt är den enda webbsida jag använder Internet Explorer för, eftersom utvecklarna tyckte att "du kan väl använda IE om det inte fungerar med Firefox" när de inte orkade laga scriptet på sidan) att Eid mera troligen är på söndag redan. Nu får jag nästan panik.. Jag som ju vill till en moské, men jag hade ju tänkt stanna här i helgen och plugga franska..

Åtminstone så har jag nu fått mitt namn ändrat även i det här långsamma och extremt byråkratiskt krångliga landet! Men det stod att jag fortfarande var ogift... Och de pappren lämnade jag in innan namnändringspapprena... Det är liksom två år sedan nu som jag gifte mig... (Huj vad tiden går!)

sorry

Nu har jag inte skrivit igen på ett tag, och eventuellt skriver jag inte så mycket inkommande vecka heller. Det är de sista dagarna kvar av fastan nu... Om inte förr så är det bäst att börja nu och ta Ramadan på allvar. Och om man tagit det på allvar redan tidigare, så är det bara att lägga i en högre växel och ägna ännu mera tid till hågkomsten av Skaparen.

Själv har jag en tuff vecka framför mig med många prövningar. Morbror fyller jämt med tillhörande alkoholintag hos familj och vänner. Dessutom har vi besök av en patetisk människa som förra gången han var här, varje gång han såg mig eller min man konstlat påpekade hur gott det är med sprit eller hur kul det är att vara full. Som att vi bryr oss.. Bara väldigt jobbigt att höra på!

Nu måste jag plugga lite innan jag anländer till ön efter en helg borta!

Heder -på gott och ont

Jag börjar tappa bort dagarna nu. Har inte jobbat sedan torsdag (har gått ner på halvtid, jobbar typ måndag, tisdag och torsdag och kanske lite till om jag vill ha mera timmar och har jobb) men har ändå inte fått så mycket gjort på studiefronten eller här "hemma". Förkylningen blev värre och jag tror att jag i helgen har haft feber (har ingen febertermometer). Igår låg jag nerbäddad nästan hela dagen och insåg att jag nog borde dricka lite, så jag bröt fastan. På kvällen kände jag mig bättre och tänkte att jag ju kan fasta idag, vilket jag gjort, men jag vet inte om jag kanske fortfarande har feber och inte borde fastat.. Nu är det ju bara en halvtimme kvar, så det är liksom inte värt att ändra på någonting.. Jag har iallafall mestadels legat i sängen och läst under dagen.

Återigen kan man läsa om Fadime och Pela i tidningsrubrikerna. En ny bok har kommit ut, där mördarna intervjuas. Som det nämns i artikeln, så tror jag det är viktigt att mördarnas röster kommer fram i studiesyfte. I Europa har man inte ännu förstått vad hedersmord är för något. Många vill ju gärna förknippa det med islam. Trots det faktum att även kristna begår hedersmord, och trots det faktum att Allah säger i Koranen:

De som utan att förstå [det oerhörda i denna handling], i sin dårskap dödar sina barn har förlorat allt! [...] De saknar helt vägledning och har gått vilse. [Koranen 6:140]

ChukralAfuw - Tack, Förlåtaren Av Synder

Idag fick jag gå på spindeljakt. Det var inte så kul inatt när jag skulle ut på toaletten och kände att ett megaspindelnät trillade ner rakt över mig när jag skulle öppna dörren...

Ibland har jag fått frågan om hur Allah ser på mitt liv innan jag blev muslim, om jag är "full av synd" för allt jag gjorde i mitt tidigare liv. Så är det förstås inte, när man uttalar shahadan, trosbekännelsen, och kommer tillbaka till människans naturliga religion så försvinner också de tidigare synderna som tynger ner axlarna. Al-hamdoulillah, Allah är förlåtande.

Många gånger har jag hört om muslimer som lever ett inte så muslimskt liv. Flera av dessa muslimer har ändå en önskan att hitta tillbaka upp på den raka vägen. Tyvärr hindrar de ofta sig själva med tankar som jag gör så mycket orätt eller jag har gjort så mycket orätt mot Allah. Det är då de borde komma ihåg att Allah är förlåtande.

De som tror och lever rättskaffens skall inte göra sig förebråelser för vad de [förut] har ätit och druckit, om de fruktar Gud och [håller fast vid] tron och lever ett rättskaffens liv; låt det sägas än en gång: [de har ingenting att förebrå sig om de] fruktar Gud och [håller fast vid] tron - ja, ännu en gång: [de skall] frukta Gud och [sträva efter att] göra det goda och det rätta. Gud älskar dem som gör det goda och det rätta. [Koranen 5:93]

[5:44] Vi har uppenbarat Tora med vägledning och ljus. Profeterna, som underkastade sig Guds vilja, dömde på dess grundval mellan dem som bekände den judiska tron och [så gjorde] deras skriftlärda och rabbiner, eftersom de hade anförtrotts att vaka över det som Gud hade uppenbarat och vittnade [om dess sanning]. Frukta således inte människorna! Frukta Mig! Och sälj inte Mina budskap för en ynklig slant! De som inte dömer i enlighet med vad Gud har uppenbarat, de är [i sanning] förnekare.
[5:45] Och i denna [Tora] föreskrev Vi för dem att ett liv [skall tas] för varje liv [som spills] och ett öga för ett öga och en näsa för en näsa och ett öra för ett öra och en tand för en tand och för varje sår ett motsvarande sår. Men den som för Guds skull vill förlåta [och avstå från hämnd] kan få förlåtelse [för egen synd]. Ja, de som inte dömer i enlighet med vad Gud har uppenbarat begår orätt mot sig själva.
[5:46] Efter [dessa profeter] sände Vi Jesus, Marias son, med bekräftelse av allt det som ännu bestod av Tora och Vi skänkte honom Evangeliet, som gav vägledning och ljus och bekräftade det som ännu bestod av Tora - där fanns vägledning och förmaningar till de gudfruktiga.
[5:47] Låt därför dem som följer Evangeliet döma i enlighet med vad Gud där har uppenbarat; de som inte dömer i enlighet med vad Gud har uppenbarat är syndare som trotsar Gud.
[5:48] [Muhammad!] Vi har uppenbarat Koranen för dig med sanningen, som bekräftar det som består av [äldre tiders] uppenbarade Skrifter och vars uppgift det är att vaka över det. Döm mellan dem [som följer dessa Skrifter] på grundval av det som Gud har uppenbarat [för dig] och ge inte efter för deras önskningar [som står i strid] med den sanning som du har fått ta emot. För var och en av er har Vi fastställt en lag och en levnadsregel. Om Gud hade velat hade Han helt visst gjort er till ett enda samfund, men det var Hans vilja att sätta er på prov genom det som Han har skänkt er. Tävla därför med varandra om att göra gott! Till Gud skall ni alla vända åter och Han skall upplysa er om allt det som ni var oense om.
[...]
[5:50] Vill de kanske dömas efter den hedniska tidens lagar? Men för dem som har visshet [i tron] finns ingen bättre domare än Gud. [Koranen 5:44-50]

عطي, donner, dar, give, antaa, ge...

Jag hade en gång en portmonnä som jag tyckte väldigt mycket om. Den var så rätt i färg, form och material! En kompis till mig visade sig också tycka väldigt mycket om den. Jag tänkte då på vad en gammal vän berättat för mig, att det inte är bra att vara fäst vid materiella ting, även om man förlorar sitt hus fullt med kära och värdefulla ägodelar så skall man ödmjukt tacka Allah med al-hamdoulillah. Jag bestämde mig för att möta den lilla prövningen och ta chansen för lite ajer, jag tömde min portmonnä och gav den till min kompis.

Fortfarande efter två år blir jag lycklig varje gång jag ser kompisen fiska upp portmonnän ur fickan. Lyckan är större av att se mottagarens glädje av presenten än att själv ha presenten i sin ägo. Jag tror att många av mina vänner känner på samma sätt.

Ponera att du, kära läsare, fått en fin present som du tycker om av en kompis. Det visar sig att en av dina vänner också verkligen gillar presenten, alternativt verkligen skulle behöva en sådan sak. Vad gör du? Alternativen står möjligen mellan att ge bort presenten, köpa en likadan till kompisen eller inte göra någonting? Finns det risk för att man sårar kompisen som man fått presenten av om man ger bort presenten? Hur hittar man en likadan sak? Klarar ditt samvete av att inte göra någonting? Förstorar jag bara upp ett litet frågetecken? :-)

[TROENDE!] Ni kommer inte att uppnå sann fromhet, förrän ni ger åt andra av det som ni [själva] värdesätter; Gud har full kännedom om vad ni ger. [Koranen 3:92]

Idag...

Jag tänkte börja mitt dagboksinlägg med att förklara hur exhausted jag var, men nu har jag börjat återfå krafterna och känner mig helt okej. Jag vaknade upp imorse och var än mer tjock i huvudet än vanligt av förkylningen jag dragit på mig. Skönt att det är onsdag och jag har det lugnt på jobbet, tänkte jag och passade på att ligga lite längre i sängen. Utåt förmiddagen kom jag mig iväg för att jobba en dryg timme innan jag handlade mjölk och cyklade hem igen för att klippa gräsmattan. Precis när jag avslutat och höll på att föra klipparen tillbaka till garaget kom regnet. Då passade jag på att gå in och städa huset (inte så stort, men väl två våningar) och tömma ut kattsanden som väntat för länge på att bli bytt. Efter städningen var jag väl värd en varm och avslappnande bastu innan middagen skulle lagas. Morfar fick sin mat på bordet och jag var, om jag skall uttrycka det milt, lite svag. Nu har jag återfått lite krafter så jag kan gå och ta ur kläderna som jag har i tvättmaskinen. Om ungefär en timme får jag äntligen dricka ett efterlängtat glas vatten (eller två).. Jag hoppas på att jag idag kommer att njuta av att bryta fastan. Efter att maken åkte så har det liksom kvittat för mig, om jag ätit eller ej.. (Nu låter det som att jag skulle ha värsta depressionen, men så farligt är det alltså inte. Jag mår bra, förutom att jag inte haft någon större matlust eller känt den där lyckan som man vanligen känner när man bryter fastan..)

Nu ska jag nog ringa mamma! :-)

Er Herre har befallt, att ni inte skall dyrka någon annan än Honom. Och [Han har anbefallt er] att visa godhet mot [era] föräldrar. Om en av dem eller båda uppnår hög ålder i din vård, var då inte otålig eller sträng mot dem, tillrättavisa dem inte, och tala alltid hövligt och vänligt till dem. Och sänk ödmjukt [ömhetens] vinge över dem och be: "Herre! När jag var liten vårdade och fostrade de mig [med kärlek]; förbarma Dig [nu] i Din nåd över dem!" [Koranen 17:23-24]

Är du från islam?

Många efterföljare av äldre tiders uppenbarelser önskar, [innerst drivna] av avund, att de kunde förmå er att förneka den tro som ni har antagit, och detta sedan sanningen klargjorts för dem. Men förlåt dem och ha tålamod med dem, till dess att Gud tillkännager Sin vilja! Gud har allt i Sin makt. Förrätta bönen och ge åt de nödställda! Det goda ni sänder framför er [till Domen] skall ni återfinna hos Gud; Gud ser vad ni gör. [Koranen 2:109-110]

Maken har åkt och sällan har jag då känt mig så ensam som nu. Dagarna på jobbet lider sakta framåt, löneförhöjningen jag bad om blev inte godkänd utan istället får jag, vad det verkar som, nöja mig med en marginell höjning på oklara grunder. Känner mig värdelös. Att jag jobbade 195 timmar under månaden som maken var här premieras inte. Men jag kämpar vidare, i lugnare takt. Mitt ansvar är ju inte så stort ändå, av lönen att döma.

Häromdagen vinglade en herre fram till mig där jag satt på skärgårdsfärjan på väg in till stan. Är du från det här islam? frågar han högljutt. Ja svarar jag viskande, som att mothäva karlns skrik. Vad tycker du om talibanerna? var följande skrikande fråga. Vad svarar man? Inte kände jag för att ha någon längre utläggning om västerländsk medias propaganda och talibanernas Korantolkning med en skrikande onykter främmande herre på skärgårdsfärjan. Är du härifrån? undrade den skrikande mannen. Nickandes viskade jag återigen fram ett ja. Mannen satt en stund och stirrade stint på mig innan han reste sig och gick iväg igen med ölglaset i handen. Sorlet i loungen på färjan återgick till det normala.

Jag borde sova...

PS Jag har förlorat flera telnr som jag hade sparade på mobilen.. ;-(