Ute på de blå haven

Jag sitter på Ålandsfärjan och filosoferar (ni visste väl att det finns trådlöst i cafeterian). Det är med blandade känslor som jag lämnar kobbarna igen, dels för att jag velat ha lite längre tid och bara kunna ta det lite lugnt och för att ha en chans att städa upp lite efter mig där hemma (jag lämnade köket echa una mierda -eller ska det vara hecha una mierda?? this is a problem when learning the language "on the street" and not by studying...). Jag är också glad för att äntligen åka, därför att det nu är mindre än en vecka kvar tills jag är på flygplatsen i Casablanca. Nervöst...

Men, vad filosoferar jag om här då? Bland annat så tänker jag på en orsak till varför man bör bära sjal, en orsak som jag tyvärr ofta glömmer att nämna när jag argumenterar för mitt val, men ändå ett argument jag tänkt på många gånger. Högmod är otrevligt! Genom att täcka sitt vackra hår (vackert kanske inte gäller mig just nu.. jag har för tillfället noll kontroll över håret.. tur att jag täcker det!!) och på så sätt dölja en del av sin skönhet bör i sin tur leda till mindre uppmärksamhet från främmande personer. Som vi alla vet så är risken högre att drabbas av högmod om man ständigt får uppmärksamhet för något vackert man besitter. Så genom att dölja sitt hår och kroppens konturer så minskar även uppmärksamheten och därmed risken att drabbas av högmod... *rikssnillet spekulerar*

Och så en påminnelse, främst till mig själv... Varje dag som vi får leva, ska vi tacka Gud för. Varje ny dag ger en ny chans till att förbättra oss och till att förbättra vår relation till Gud.

Nu kommer vi fram till Kapellskär, så jag måste packa ihop!! :-)