Hör, Israel! Herren, vår Gud, Herren är en.
Du skall inga andra gudar ha vid sidan av mig.
Och Mose och Aron och hans söner tvättade senare sina händer och fötter med vatten ur det. Så ofta de skulle gå in i uppenbarelsetältet eller träda fram till altaret, tvättade de sig, så som Herren hade befallt Mose.
[...] Ty mitt hus skall kallas ett bönehus för alla folk.
och han [Jesus] sade till dem: "Det står skrivet: Mitt hus skall kallas ett bönens hus [...]"
Petrus och Johannes gick upp till templet, vid tiden för eftermiddagsbönen.
Nästa dag medan de var på väg och närmade sig staden, gick Petrus vid middagstiden upp på taket för att be.
Men så snart Daniel hade fått veta att skrivelsen var uppsatt, gick han in i sitt hus, där han i sin övre sal hade fönster som var öppna i riktningen mot Jerusalem. Där föll han tre gånger om dagen ned på sina knän och bad och tackade sin Gud, som han förut hade brukat göra.
[...] och de då ber till Herren, vända i riktning mot den stad som du har utvalt och mot det hus som jag har byggt i ditt namn
[D]e bad Esra, den skriftlärde, att hämta fram Moses lagbok, den som Herren hade gett åt Israel. Då lade prästen Esra fram lagen för församlingen, för både män och kvinnor, alla som kunde förstå vad de hörde. [...] Och Esra, den skriftlärde, stod på en hög träställning, som man hade gjort för ändamålet. [...] Och Esra lovade den store Herren Gud, och allt folket svarade: "Amen, Amen", med uppräckta händer. Och de böjde sig ned och tillbad Herren med ansiktet mot jorden.
Visst är islam en vacker religion? Just det, Herren är en, och inte något kinderägg. Så som herren befallt Mose (och profeten Muhammed, sas) så gör vi wudhu innan bön, helst ber vi självklart i ett bönehus, masjid som är det arabiska ordet för bönehus. Tydligen bad Petrus åtminstone eftermiddagsbön och en bön vid middagstid, medan Daniel bad tre gånger om dagen. Deras böneriktning var mot Jerusalem, samma håll som även profeten Muhammed (sas) riktade sig till, innan han fick en uppdatering från Gud (swt). Liksom Esra brukar imamen under fredagsbönen stå på en särskild plats i bönehuset, där åskådarna kan se honom, och han pratar om och förklarar ord och teman i Koranen. Tyvärr brukar jag inte förstå så mycket, eftersom jag bara hittills varit på fredagsbön i Finland, Frankrike och Marocko, och ni kan ju gissa vilka språk det är som representeras... Det är tur att jag kan titta på de andra när det är dags att göra du3 med händerna upphöjda framför ansiktet och säga "Amen, Amen". Efteråt kommer själva bönen, med sin klassiska position där vi "kysser marken" -som vi absolut inte gör. Vi böjer oss ner på knä i sujud (varifrån ordet masjid är böjt) för att tacka och tillbe den ende Guden. "Lov och pris tillkommer Gud, [...] Dig tillber vi [...]" brukar vi säga, fast på arabiska förstås.
Det är intressant hur dyrkan till Gud utförs så olika i kristendomen jämfört med islam, jag tror självfallet att samtliga skrifter (Torah, Bibeln samt Koranen) kommer med Guds budskap, men tyvärr tycker jag det är tråkigt att människan anser sig besitta rätten att ändra på Guds budskap (som de kristna gjort), eller att förbjuda delar av Guds budskap för halva befolkningen (som judarna gör). Om vi tänker, de kristna har ju inga särskilda bönetider eller riktning, utan de gör det snarare lite "som de vill". Bönehuset heter kyrka och man knäpper händerna när man ber, inte faller ner på knäna med ansiktet i marken..
Men vänta nu! Ovanstående citat är ju inte från muslimernas skrift. De kommer från Bibeln. Aj då. Och hur efterlever de kristna sin egen lag? Ja, man kan ju välja lite själv hur man vill göra, eller? För det skulle ju gå lika bra att välja själv, vilka av t.ex. Sveriges lagar man vill följa! Eller? Ovanstående är inte ens hälften av argumenten till varför muslimer följer Bibeln bättre än de kristna, från den här föreläsningen av Ibrahim Blicksjö. Incha allah kommer jag så småningom att lägga fram flera bibelcitat...
Jag läste följande vers och började fundera...
Se nu att jag ensam är det, och att ingen Gud finns jämte mig. Jag dödar, och jag gör levande, jag har slagit, men jag helar också. Ingen finns, som kan rädda ur min hand (5 Mosebocken 32:39).
Jag ska inte fortsätta, orden som följer kan låta lite hårt för en hedning (för att använda Biblens ord). Betyder det att Gud tog självmord på korset, om vi följer den kristna logiken? Intressant. Vad hände med Gud efteråt?