Jag hade en väldigt trevlig tid i Rabat, Marocko. Svärmor är den ljuvligaste personen som finns (förutom mamma då förstås) och jag tackar Gud varje dag för den underbara familjen han har gett mig. Hemresan gjorde vi även denna gång från Marrakech flygplats (billigaste flyget med Atlas Bleu som dessutom bjöd på mat och stor dricka!) men jämfört med förra gången då vi fick gå förbi både säkerhetskontroll och kön till passkontrollen för att få personlig service och uppvaktning, så var upplevelsen den här gången mindre trevlig.
Allting började bra i Marrakech, vi lunchade med en av min mans goda vän sedan långt tillbaka. Killen är ett riktigt kap, om man får säga så, han ser bra ut, han är utbildad, han har ett framgångsrikt eget företag med några anställda, han har en ödmjuk och samtidigt skämtsam personlighet och framförallt är han en praktiserande muslim. Missförstå mig inte, killen är ett kap men min man är ännu bättre!! :-P Han vill inget hellre än stadga sig och bilda familj, men det är inte lätt nuförtiden att hitta en bra kvinna som är intresserad av äktenskap... Iallafall, efter lunchen och en sväng till djemaa el-fna (för att inhandla "ray-ban" och "oto" brillor för 8 euro till brorsan) så åkte vi ut till flygplatsen.
Kön till säkerhetskontrollen på flygplatsen var uppdelad i två, en för män och en för kvinnor. Ingen dator behövde plockas upp ur väskan och kvinnan framför mig behövde inte ens köra barnvagnen genom scannern utan fick ta baby, vattenflaska och hela rasket genom kontrollen utan några större protester. Jag glider genom metalldetektorn utan ett enda ljud, trots det så kommer en (kvinnlig) kontrollant fram till mig och tar ett stadigt grepp om mina bröst. Jag ryggar tillbaka, hon tar tag i mig lyfter mina armar utåt och tar ett nytt grepp om mina bröst och klämmer. Det är många säkerhetskontroller jag gått igenom och aldrig någonsin har de då klämt på mina bröst! Jag försöker instinktivt skydda mig och min integritet genom att dra ihop armarna och dra mig undan. Kvinnans händer glider då ner mot min bak och jag känner hur hon drar upp min knälånga dress inför alla de män och kvinnor som står i kön till säkerhetskontrollen, något jag ser som totalt onödigt, för om jag gömde något så skulle hon känt det så som hon klämde. Jag tar ett stadigt grepp om min dress och drar ner den igen, varpå kvinnan tar ett ännu stadigare grepp i grenen på mig. Jag ryggar ett steg tillbaka, knuffar bort hennes hand och börjar plocka upp mina grejer som gått genom scannern när kvinnan mumlar något om säkerhet. Upprörd förklarar jag på engelska till kvinnan att det inte ens pep om mig när jag passerade metalldetektorn, att den "säkerhetskontrollen" hon gjorde inte ens var nödvändig. Bara Gud och de närvarande marockansktalande personerna vet vad kvinnan sade till mig. Säkerhet.. Jo jag tackar jag. Jag hade kunnat bära ett samurajsvärd på ryggen eller en pistol vid ankeln utan att hon märkt det, eftersom varken ryggen eller fötterna inte var intressanta zoner för den där kvinnan. Frågan är om kvinnan gjorde detta för egen lust eller om hon bara ville förnedra mig...
No comments:
Post a Comment