vart är världen på väg?

Dagen har tillägnats ett besök till den gamla studiestaden. Det har varit en underbar dag! Jag och en annan god väninna våldgästade min älskade syster Z, vi kastade ut hennes make och åt upp hennes gudomligt goda chokladmuffins med hallongrädde. Undertiden gjorde jag och syster Z allt för att övertyga vår förstående väninna om vikten av könsseparering. Kan det bli bättre?

Ett ämne som också berördes under dagen var arabvärldens icke-muslimska agerande. Korruption, förtryck och censur är dess vardag. De "valda" och icke-valda ledarna lever sina liv långt ifrån verklighetens medborgare och det folkliga stödet för ledarna är nästintill obefintligt. Tyvärr har den existerande svåger-politiken en obehaglig bieffekt för hela den muslimska världen.

Den politiskt tillsatte ledaren för Al-Azhar universitetet, världens näst äldsta universitet med en världsledande utbildning inom islamisk teologi, prisar sin arbetsgivare och hans vänner. Låter kanske inte så konstigt, att tala gott om sin arbetsgivare är A och O t.ex. vid nya arbetsintervjuer. När sheikh Muhammad Sayyid Tantawys arbetsgivare heter Hosni Mubarak blir det däremot mera kontroversiellt. Det är tydligt att Tantawys uttalanden enbart är till för att underlätta president Mubaraks kontakter i väst. Varför skulle man annars vilja förbjuda niqab vid ett islamiskt universitet? Eller säga att tjejer i Europa inte behöver bära sjal?

Under Israels folkmord på Gazaborna i december 2008-januari 2009 hoppades jag på en förändring i arabvärlden. Inte bland arabledarna som återigen visade sig tillhöra fienden, men bland folket som gick man ur huse för att visa sitt stöd för Gazaborna. Protesterna i arabvärlden tog enorma proportioner, med miljoner människor ute på gatorna. Kanske kanske skulle folket inse sin gemensamma makt och samarbeta för att uppnå en REVOLUTION.

Tyvärr har revolutionen uteblivit. Arabledarna fortsätter sina korrumperade liv. Al-Jazeera censureras fortfarande i Saudiarabien p.g.a. sin kritiska inställning till kungahuset. Sanningen kvävs, sakta men säkert.

Men ett litet svagt ljus i mörkret har tänts.

Fotnot: Ett extra stort tack till syster Z som med sin kunskap inspirerade mig att skriva detta inlägg.