Dagbok från en examensfest...

Mor och moster tappar lysten och ställer sig med varsin suck och ledsna miner, tittandes på mig och frågandes om jag verkligen ska ha den där på mig, när jag knyter fast min sjal. Vi är på väg till mina kusiner på examensfest. Tror du att D och P vill att du har den där på dig då? Deras påtryckningar för att ta av mig sjalen leder ingenvart, ja du är stark du C, säger moster.

Jag var förberedd på att bli tvungen att försvara min tro och mina handlingar under festen, men det blev inte så allvarligt som jag trodde att det skulle bli. Eventuellt beror det på att jag kröp in i sovrummet och kollade på Ninja Turtles med småbarnen då resten av festdeltagarna började bli lulliga och tappa alla hämningar. En person satt och försökte uttala det finns ingen Gud, förutom Gud på arabiska (la ilaha illallah), utan att egentligen försöka säga rätt. Syftet var att provocera, men jag kunde inte bry mig mindre...

Händelsen som gjorde mig upprörd var när samma person, i början av kvällen, kommer och smäller ner sina händer på varsin sida på mina höfter. Möjligvis inget särskilt inom min familj, men definitivt en kränkning av min privata sfär. Eventuellt kan min blick jag gav honom i det skeendet, ha fått honom att förstå att jag inte var att skämta med. (Astaghfirullah, reaktionen var omedveten och inte förrän någon påpekade något om blicken jag gav, kom jag på mig själv och försökte att mjuka upp stämningen med ett leende.)

Det positiva jag upplevde under kvällen var ändå att alla, mer eller mindre, accepterade min förändring, och min planerade framtid. De förväntar sig dock alla ett inbjudningskort på posten så småningom.. :-S Flertalet personer kom fram och sade att jag i alla fall alltid kommer att vara C -oberoende av vilken religion jag tillhör. De som vill kan ju se det negativa i det hela, bara en sådan sak att man måste uttala orden tyder på att jag är annorlunda jämfört med dem -trots att jag fortfarande är C! (Jag orkar inte tänka så, i alla fall...) :-)

Telefonen ringer, den får mig att vakna upp och inse att jag borde fortsätta med studierna...