Shame on me! Jag har inte skrivit på en vecka!! Men just nu är faktiskt min frånvaro på bloggen inte mitt största dilemma, utan istället att om jag bara skulle tro på mig, om jag bara skulle våga säga att "ja, jag klarar det" så skulle jag ha ett jobb. Visserligen innebär det en flytt, men erfarenheten och kunskapen som uppdraget skulle ge mig är värt allt. Bara jag vågar säga att "jag tar det". Bara jag vågar tro på att min kunskap och det jag kan lära mig är tillräckligt.
Jag måste be! Kära systrar och bröder som läser detta, be för mig ni med...
7 comments:
nu tänker jag saklart inte be för dig eftersom jag inte tror att det finns nan högre makt att be till, däremot tänker jag ge dig en virtuell spark i baken och berätta för dig att du helt säkert klarar det vad du än bestämmer dig för att ta dig an!! tro pa dig själv människa! :)
kram!
:-) Ja, du har väl rätt. Jag ska tro på mig själv... Men nu hinner jag inte sitta här och skriva kommentarer, jag måste öka min kunskap.. Först ut är xml. Incha allah.
Spännande! Jag ska be för dej, inshallah. Men vet du, jag är helt säker på att du skulle klara av det jättebra, även om det är utmanande! Med Guds hjälp klarar man vad som helst.
Saknar dej! Kram!
Det är kul att alla andra litar på att jag skulle klara av det! :-D H sade också att jag självklart skulle ta chansen -jag måste lära mig att möta utmaningar, som han så vackert uttryckte det.. :-) Söta söta H.
Så nu är det upp till Gud, vi får incha allah se vad han tycker är bra för min religion, mitt liv och mitt slutliga mål.
Jag saknar dig också, syster. Kram
Lykke til! Den som intet våger intet vinner:-)!
Tack tack!! :-)
Jag satsar på att skriva en förstudierapport nu och så får vi se vad som händer i framntiden...
framtiden, inte framntiden... såklart!
Post a Comment