...och så levde de lyckliga i alla sina dagar!

Dagen har rullat förbi min näthinna i grå-svart-skala. Jag ser inte fram mot veckan då jag måste lämna både skola och jobb och på något sätt få folk att förstå att jag inte kan "hoppa över" tjej-träffen. Och inte tror jag att det blir någon lätt vecka, fylld med minnen och känslor. Ljuspunkten för dagen var att få komma hem och prata med en person som tänker på mig. Det roliga med den historien är att det allt mer börjar likna en saga där prinsen blir bortgift men sedan rymmer tillsammans med sin älskade.. Det är senaste förslaget av en av mostrarna, att gifta sig, ta pappren och sedan a la mierda med allt och istället åka till mig.