Förmiddagen gick i andlighetens tecken idag... Tillsammans med två kristna vänner (som studerar religionsvetenskap) stegade jag imorse iväg till en rysk-ortodox mässa som varade i två timmar. Det var otroligt vackert -en upplevelse! Under de två timmarna lyssnade vi stående till vacker körsång, en melodisk bakgrundsmusik som endast tystnade under predikan (då vi också kunde sätta oss ner för några minuter), stämningen var ödmjuk och alla sinnen fick en upplevelse. Förutom sången och den vackra utsmyckningen, så tillfredsställdes även luktsinnet av rökelsen som spreds ut i kyrkan och gav en stämning av mystik/andlighet. De som tog nattvard samt, i slutet av mässan, kysste på korset använde även smaken respektive känseln. Tyvärr fick jag inte ut mycket av vad som sades då allting gick på antingen finska eller ryska, men jag är inte missnöjd för det då jag hade tillräckligt med intryck att ta in.
Efter två timmars ortodox kristlighet begav vi oss till Åbo Domkyrka för att lyssna till den knappt en timmes långa lutherska mässan (på svenska). Det mesta kände jag igen från min tid i kyrkan, förutom hälsningen Guds frid som genomfördes mellan församlingsmedlemmarna. Predikan handlade om fåraherden som vallade sina får och prästen gjorde liknelsen mellan Jesus och hans följeslagare, men när prästen efter en konstgjord paus med stark röst uttrycker att alla är vi syndare så tappade jag koncentrationen. Jag är glad över att vara muslim och inte behöva tro på att vi alla är syndare i grund och botten. Jag vet att jag många gånger syndat, men jag vet också att det är jag som gjort det dåliga valet, det är upp till mig att förbättra mig. Gud har gett mig allt det goda och det är upp till mig att förvalta det, det är inte Gud som skapat mig till en syndare -isåfall vore det väl lönlöst att försöka förbättra mig??
Kontrasten mellan den ödmjuka ortodoxa mässan och den stelbenta och hårda orgelmusik-mässan i Domkyrkan var stark. Den ortodoxa kyrkan verkade mera koncentrerad kring ikoner, som i värsta fall kan leda till shirk (avgudadyrkan), medan den lutherska kyrkans anspråkslösa utsmyckning inger en ökad känsla av andlighet samt ett större förtroende för dess förehavanden.
1 comment:
Klart att inte Gud skapat oss till syndare! Det hade ju varit konstigt, då vi uttryckligen är skapade till hans avbild... Däremot gav han oss ett fritt val, dvs. en möjlighet att synda. Egentligen är ingen av oss syndare inför Gud längre, eftersom vi alla fick förlåtelse tack vare Jesus... Men DET kanske du inte riktigt håller med om!:) Det var en bra kyrkrunda - hoppas vi kan komma till moskén nångång också!
Post a Comment