Hur ska jag ha det? På morgonen när mannen drar på sig kläderna och försvinner ut genom dörren, sitter jag hemma och tycker det är skönt att jag slipper gå ut. Jag vill bara mysa i soffan hela dagen, men efter sisådär tre timmar börjar det krypa i kroppen på mig. Jag brukar döda min längtan med mat, men det är ingen lösning i längden det heller -har jag märkt på kläderna. Efter ytterligare tre timmar står jag inte längre ut, jag måste bort. Tristessen har tagit över vårt minimala rum till lägenhet, jag vill ut och träffa människor!
När jag väl vågat sticka näsan utanför dörren går jag stirrande ner i marken eller med blicken långt bort mot horisonten, allt för att undvika alla blickar. I butiken yttrar jag möjligen något ord, men talar någon till mig blir jag stel och oförstående.
Hur ska jag ha det? Ska jag vara hemma, eller inte? Ska jag träffa folk, eller inte? Kommer jag att bli klar med uppsatsen, eller inte?
No comments:
Post a Comment