Thursday, September 03, 2009

عطي, donner, dar, give, antaa, ge...

Jag hade en gång en portmonnä som jag tyckte väldigt mycket om. Den var så rätt i färg, form och material! En kompis till mig visade sig också tycka väldigt mycket om den. Jag tänkte då på vad en gammal vän berättat för mig, att det inte är bra att vara fäst vid materiella ting, även om man förlorar sitt hus fullt med kära och värdefulla ägodelar så skall man ödmjukt tacka Allah med al-hamdoulillah. Jag bestämde mig för att möta den lilla prövningen och ta chansen för lite ajer, jag tömde min portmonnä och gav den till min kompis.

Fortfarande efter två år blir jag lycklig varje gång jag ser kompisen fiska upp portmonnän ur fickan. Lyckan är större av att se mottagarens glädje av presenten än att själv ha presenten i sin ägo. Jag tror att många av mina vänner känner på samma sätt.

Ponera att du, kära läsare, fått en fin present som du tycker om av en kompis. Det visar sig att en av dina vänner också verkligen gillar presenten, alternativt verkligen skulle behöva en sådan sak. Vad gör du? Alternativen står möjligen mellan att ge bort presenten, köpa en likadan till kompisen eller inte göra någonting? Finns det risk för att man sårar kompisen som man fått presenten av om man ger bort presenten? Hur hittar man en likadan sak? Klarar ditt samvete av att inte göra någonting? Förstorar jag bara upp ett litet frågetecken? :-)

[TROENDE!] Ni kommer inte att uppnå sann fromhet, förrän ni ger åt andra av det som ni [själva] värdesätter; Gud har full kännedom om vad ni ger. [Koranen 3:92]

2 comments:

sedermera said...
This comment has been removed by the author.
it's a lifestyle... said...

å andra sidan skulle den här bloggen må bra av lite malinowski och mauss och övrigt intellektuella åsikter.. :-)

åh, nu drog katten ner något som dunkade i golvet... och där hoppade han ner någonstansifrån... du ska inte tro att dem blir lugnare inom de närmsta åren! mammas katt är flera år nu, men leker fortfarande med elkablar och annat som dinglar och har dessutom blivit tokig efter sötsaker. man får vakta sin glass med livet!

bäst att jag kryper i säng och låtsas som att jag inte hör när saker trillar i golv! tack iallafall för dina tankar, molly! du brukar komma med bra sanningar! :-) kram