Sunday, April 08, 2007

Allahul Mustaan

8 apr 2007 00:20 Jag har precis kastat ut en spindel genom fönstret, jag förmår mig inte att döda spindlar, men det beror inte på omtanke utan snarare på att jag avskyr det krasande ljudet och känslan av något dött mellan fingrarna –det gäller samtliga småkryp och insekter. (Men jag kan förstås vara lite finkänslig och låtsas att det beror på omtanke att jag undviker döda det jag inte måste döda.)

Jag saknar H! Samtidigt som jag är livrädd för framtiden (jo, jag är det!) så längtar jag dit. Trots alla förmaningar jag får så har jag i stort bestämt mig, men jag kan självklart inte säga något säkert innan allt är klaffat och klart. Jag ber till Gud varje dag, jag ber att Gud ska vägleda mig till det rätta valet, och jag är säker på att Gud kommer att göra det, därför kan jag inte veta förrän allt är klart –fram tills dess kan vad som helst hända. Jag hoppas ändå att de som gett mig förmaningar inte tror att jag är helt dum och inte redan tänkt på det de säger. Jag har tänkt, fram och tillbaka, ut och in, upp och ner. Nu lägger jag min framtid i Guds händer, det är bara Gud som vet vad som är bäst för mig, det är bara Gud som kan hindra mig, men det är även bara Gud som kan hjälpa mig på vägen till mitt mål.

När jag ändå pratar om folk, did I tell you about the e-mail I recieved from O? Menar han verkligen allvar? Eller fiskar han bara? Jag vill inte tro att det är vad han gör, men jag vågar inte tro att han menar allvar heller, för hans eget bästa. Jag sköter inte sådana här situationer särskilt snyggt, det måste jag erkänna. Ibland blir jag medveten om situationer jag haft med honom, då jag inte för mitt liv kunnat förstå hans handlande eller tankesätt, men helt plötsligt så lägger sig pusselbitarna på plats och jag skäms för min jahiliya (min tid innan islam, min ignorans). Jag hoppas i alla fall att det finns flera än jag som gör du’a för pojken –han har trots allt mycket gott inom sig och unga killar borde få en andra chans (jag har sett på film!), men hans andra chans ser ut att bli utan mig.

No comments: