Jag sitter vid köksbordet och läser om någon kille från Ericsson som är i Nigeria för att sätta upp ett 3G-nät. Mamma ropar något om katten och en fågel, jag kopplar ihop det lidande skriket från en liten fågel och kattens jaktlust (bara en timme tidigare hade han kommit med en mus i munnen) och springer ut på verandan. Jag ser varken någon katt eller fågel men jag hör ett ilande ljud, katten sticker fram nosen från under verandan och jag hinner knapt reagera innan han återigen hugger tänderna i den stackars vettskrämda lilla fågeln och springer iväg.
Fågeln i munnen på katten och jag efter katten. Jag lyckas få tag på honom och försöker kasta iväg honom, fågeln ligger på marken och jag kastar mig över den för att försöka lyfta bort den från kattens klor. Schvosch, säger det och katten hoppar över fågeln igen, återigen tar jag tag i katten och kastar honom längre bort än föregående gång. Schvosch, säger det igen och både katten och jag gjorde allt för att vara först på fågeln, tyvärr är katten både smart och snabb. På något sätt lyckas jag ta bort katten och hålla honom undan samtidigt som jag funderar på hur jag ska lyfta upp fågeln för att skada den minst.
Den stackars söta fågelungen hade bitmärken vid halsen och mellan ögat och näbben. H@n darrade av skräck och föll ihop i mina händer med näbben mellan mina fingrar och ögonen stängda. Ett tag trodde jag att h@n skulle dö i händerna på mig. Jag satt med det lilla livet i någon timmes tid, och sakta men säkert kvicknade h@n till. Efter ett tag gjorde fågeln några korta läten och såg allmänt piggare ut, h@n inspekterade mig noga. När jag suttit en stund med fågeln i handen gick jag iväg för att sätta handen nära en tallkvist, fågeln hoppade självmant över till kvisten och kort därpå flög h@n iväg mot nya äventyr..
No comments:
Post a Comment