... klockan är 23.30 och jag har precis kommit hem. Det första jag gör är att starta min Älskade (humm, kan tolkas...) och kolla vad som hänt på nätet under dagen. Jag har bestämt mig för ett nytt liv! Från och med idag ska jag inte läsa mail eller bloggar förrän på kvällen, och endast på kvällen. (Med undantag för de mail jag var tvungen att skriva till mamma imorse, och sedan råkade Kattas dagbok dimpa ner i inkorgen, så var ju tvungen att läsa den, och lite slösurfa på jobbet, förstås..) Jag ska börja att prioritera mitt liv! Så from idag är det skola-jobb-sömn-fritid.
Idag har jag också kommit fram till vem som är världens underligaste människa. Konstigt är det, att jag för bara fem månader sedan tänkte helt tvärtom. Jag har inte haft mycket kontakt med R den senaste tiden, förutom då jag påbörjat konversation via Messenger. Idag ringde han, en halv signal för att sedan lägga på. Så jag skickade ett sms, "Me acabas de llamar?" Till svar får jag una llamada perdida, då bestämmer jag mig för att ringa upp och höra om han vill något. Inget svar. En minut senare kommer ännu ett llamada perdida. Jag bestämde mig för att strunta i människan, för jag kan omöjligt veta vad han vill säga med tre llamadas perdidas. Var det något viktigt får han ringa igen -utan att lägga på.
Jag avslutar med ett citat...
"Och ni tjejer, ni snackar rätt mycket också, men ni viskar ju när ni snackar så lärarna märker det inte."
No comments:
Post a Comment