Yep. Finally har jag sett den, filmen. Det är ibland tur att jag föredrar att sitta ensam hemma i soffan och kolla på film än att springa på biograf, att hysteriskt störtgråta kan vara svårt att göra obemärkt i en biosalong...
Det skedde samtidigt hemska saker på Balkan, men jag tänker inte i de banor om vem som var värst. Visserligen kan man klandra västvärlden för dess ignorans, men samtidigt så förstår jag att konflikten som är närmare den egna sfären är "intressantare". Det som upprör mig idag är att det inte bara rör sig om konflikten (för att använda mjuka vackra ord) i Rwanda, utan om en hel kontinent som under en alldeles för lång period blivit, och fortfarande är, bortglömd. Och alla barn....
Det är lika bra jag kryper ner i min varma och trygga säng innan jag börjar fundera allt för mycket, innan jag kommer på att den här världen är hemsk och orättvis. Och innan jag än en gång börjar fundera på hur det kan vara så att jag skäms över att vara europé, medan afrikaner och araber är så stolta över sitt ursprung. Kanske jag skulle lära mig lite mera om nyckelharpan?
Filmen jag såg var Hotel Rwanda.
Saturday, July 15, 2006
Hotel Mille Collines
Subscribe to:
Post Comments (Atom)
3 comments:
har också tänkt se den hur länge som helst men det har inte blivit av än... har du den på datorn eller?
sip. eller, rättare sagt på cd-skiva... vill du ha den?
nyckelharpa? jag har också tänkt se den länge...
Post a Comment